Jag är här..

Ja det stämmer, dom är i Thai och jag är fortfarande kvar här.

I hålan känns det som ibland... Typ nu.

Idag hade vi möte på jobbet och tog upp diverse saker, bla schizofrenin på personen som förstör våra dagar. Trots försöket tror jag inte vi kom någon vart, det var som vanligt.. ingen som lyssnade! Irriterande, svar JA!

Som plus på det har jag också lyckats slita ut mitt ledband i tummen genom ett fall i backen i onsdags. Trodde först att det inte var något och ignorerade smärtan genom att åka vidare (ville ju inte verka svag inför min åkkamrat som är nybörjare). Kände dock senare att det inte gick så bra när jag var tvungen att ha armen släpandes. Väl nere på jobbet igen stoppade jag tummen i is och började bedöva med öl, vilket fungerade. Blev en hel del alkohol på en mycket trevlig afterski och sen en "förfest" hemma. Kvällen slutade dock där då jag var lite emotionell. Men tummen tänkte jag inte på i alla fall.

Morgonen efter var däremot inte lika kul, vaknade tidigt av att det dunkade och värmde i tummen, den var orörbar och jag blev lite orolig. Så syrran följde med mig till Skipatrullen som hänvisade mig till legevakten som efter en lång väntetid, en röntgenbild senare konstaterade vad det var. Jag fick en plastskena som jag nu går runt med som har hjälpt faktiskt. Idag känns den bättre men motoriken är fortfarande inte helt 100. Känner mig ungefär som en Camilla på toaletten, alltså inte helt normal. (No fense Cam, you know I love you;))

Jag vet inte om mina inlägg kommer vara så rolig uppdatering tills mina sambos på bloggen kommer hem, men gillar ni deppo så är ju det bra. Jag tror att jag skulle behöva en Lizzie just nu, du skulle få mig på bättre humör som du alltid gör! Jag skulle också utnyttja din agression till att hjälpa mig psyka personen på mitt jobb. Du är bäst på psykning! :)

Så min tanke denna kväll/natt går till min vän Lisa Lindmark. Saknar dig!

Nu ska jag sova. -Jos