Ny vecka, nya mænniskor som har lov och det ær æntligen trevliga svenskar som har kommit før att njuta av vinterferien. Tack och lov før det! Jag ønskar att jag också hade ferie. Men om sex dagar ær jag ledig i en dag iaf, det ær bra.
Jag hoppas att tiden fortsætter att gå så fort som den har gjort hittills så att solen snart kan kika fram med lite værme och lysa upp mina mørka dagar. Jag gillar inte det hær, jag kænner inte igen mig sjælv længre. Så nu måste det ske något bra snart som kan få mig på bættre humør. Orkar inte vara på bristningsgrænsen till gråt varje dag, kænner sig smått patetisk. Det kommer dock inte bli lættare dom nærmaste två veckorna nær jag inte kommer kunna prata med Jennie någonting nær hon njuter i solen. Det hør ju liksom till min vardag att prata med henne. Men vi får skicka sms istællet och hon får gøra mig avundsjuk:) Var rædd om dig syrran!
Jag pratade med Annsofie tidigare idag och æven hon ær ju på væg på en långresa. Hoppas att hon kommer få det underbart och att hon tar hand om sig. Jag vill ju ha hem henne i vælbehåll så jag kan få resa med henne igen i sommar! Saknar min væn så otroligt mycket!
Jag sknar æven Nichole jættemycket. Kænns så konstigt att vi inte har pratat med varann på flera månader nu. Nær hon kommer hem ska vi ha en hel vecka før oss sjælv och bara prata har vi bestæmt, en lång catch-up!
min andra hælft, mitt allt.
min underbara væn.
You with the sad eyes
Don't be discouraged
Though I realise
It's hard to take courage
In a world full of people
You can lose sight of it all
And the darkness there inside you
Make you feel so small...
Natt /J
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar